Sorg i sinnet

Ja det sannerligen blandade känslor i bilen hem efter jobbet idag. Först på grund av att jag verkligen inte förstår en del människor, man försöker att tänka det bästa och man ursäktar och slätar över, så många som hamnar på fel plats i tillvaron, suck.
Nästa vecka är den bistra vardagen tillbaka :( Har haft en toppensommar nästan fri från ryggont och axeln har varit så ok som den nog kan vara. Nu börjar stressen och de tunga förflyttningarna igen. Inser att jag verkligen klarar administrativa uppgifter galant men kommer det att finnas ett jobb till NÅNÅ om ett år tro? Håll tummarna!

Det har varit fantastiskt att få jobba med syrrorna i sommar, vissa dagar har jag nästan känt mig som en tvättäkta ssk och jag har fått idel beröm *stolt* (detta gäller även min bästaste Andrea med, henne har jag faktiskt saknat).

Det blev en sväng till sjön ikväll med vovvarna, kaffe tog vi med. Fredagskvällen har nästan varit den bästa kvällen i veckan ute i naturen, så skönt att rensa hjärnan från arbetet innan helgen. De är så roliga att titta på våra fina hundar. Lilly gillar vatten men trippar som en fisförnäm borgarbracka i vattnet, hon går INTE så långt ut att hon inte bottnar fegisen. Harry är verkligen inte kompis med vattnet. Vi lyfte helt sonika i honom och han stod på tre ben helt stel och våndades till han kom sig för att vända igen- lelle plutten.

-Kasta fler pinnar då era tröga päron!!


-Herregud så otäckt men där flyter ju en gotte, måste försöka nå....hjääälp!

-Hurra, tjoho....buskul ju....mer!!

Jag är oerhört förtjust i mossa, den här kuddmossan är nog finast. Förlåt tant natur om jag återkommer i höst för att plocka några tuvor...och ni andra - dom är mina, bara så ni vet!

Nu sitter min goe make snällt och väntar på att jag snattrat färdigt i cybervärlden. Vi ska titta på Mammut av Lukas Moodysson. Under tiden ska jag virka, nu börjar man se hur pläden är tänkt. De blå tonerna ska övergå i lila, sen rosa, rött, orange och gult för att börja om på grönt. Hoppas jag inte tröttnar. Detta mönstret är jobbigare att virka för mina krumma artrosfingrar, men jag hoppas jag fixar det.

En liten bild på några söta små guldpluttar i skogen. Jag suger på svampplockning, hittar mest bruna slemmiga fula svampar. Men även här är hoppet det sista som lämnar mig.

Goder afton alla soffpotatisar och andra hurtbullar, frid i stugan.